Ser slutet.
Sista seminariet är gjort (om man inte räknar med ex. arbetet), sista grupparbetet är avklarat (kämpigt värre). På torsdag har vi sista föreläsningen tillsammans, om en vecka sista tenta, sista pitchen sista hemtentan. Sista allt börjar det blir. Snart väntar 10 veckors examensarbete. Folk kommer vara här och där och lite där.
Sorgligt men sant: Jag ser slutet.
Jag kommer befinna mig nere på Campus den här veckan med böcker och anteckningar. Jag ska sätta mig längst in i Biblioteket, där jag kan se havet och solen, hamnen och kallbadhuset. Där ska jag lära mig ALLT om marknadsundersökningar och försöka intala mig att det faktiskt är intressant och vettigt att lära sig.
Sen blir det träning förhoppningsvis, Varberg är inne i en våg nu, kanske för att det är en sommarstad och våren/den efterlängtade sommaren smyger sig på oss, passen på Atletica är uppbokade som aldrig förr, man får kämpa för att få vara med.
Det ligger liksom i luften att snart är sommaren här, om ett kvarts år typ.
Jag har blivit en av dem, de som lever för sommaren. Visst, jul är mysigt, och snowboarden är en glädjespridare men det är ändå något visst med sommaren.
Egentligen är det under våren som leendet är störst, antagligen på grund av alla förväntningar inför sommarens lediga, soliga och underbart härliga dagar/nätter som faktiskt slår krokusar och tussilago, nysopade gator och de bleka vinterskinnet som börjar få färg. Jag längtar till och med efter att få höra vinden i de lövgröna träden, efter lukten av nyklippt gräs, och efter ljuden ifrån en sommarstrand en vacker dag och självklart de ljumna nätter utan några som helst bekymmer.
Snart är vi där. Snart är sommaren här. Men först ska jag ta examen i Event Management.
"Inget kan stoppa oss nu"
och skål då.
Kommentarer
Trackback
