Josefine Hilda Elisabeth

Jag har lust att skrika idag, ett sånt där vårskrik som Ronja gör. Men jag behöver en skog för att göra det och det finns ingen skog här i Varberg ingen riktig. Det finns bara ett hav dessutom tror jag att folk skulle kolla snett på mig om jag skrek. 

Upprymd är jag idag av våren som faktiskt är här! Jag får försöka hålla inne skriket. 

Solen skiner och termometern visar 10 grader! Det bästa är nog ändå fåglarna som kvittrar, vårfåglar. Eller kanske krokusarna och snödropparna som blommar för fullt? Att uteserveringarna här i stan är uppe är ett annat vårtecken utan dess like. 

Och de nysopade gatorna. 

Josefine har inga måsten idag! Hemtentan är klar och inskickad, först imorgon drar examensarbetet igång! Därför ska det njutas idag. Jag ska laga god mat, planera lite inför flytt och Stockholm. Njuta av vårvädret, dansa en timme nere på Atletica och om vi har tur besöka en av uteserveringarna. 

Det bubblar av vårskrik i mig! Jag får nog vråla ut något till pianot tror jag, annars spricker jag snart. 

Sista dagen idag. Inatt ska hemtentan in och jag är i full gång med att finslipa resultatet. Sitter i biblioteket med magont. Jag som aldrig har magont! Kanske beror det på mördarlimpan som bakades igår, hälsobröd skulle det vara, stenhårt verkade det vara men ack så gott det blev. 

Näsan rinner lite men jag ska vara med på Step konditionspasset idag ändå, jag får väl känna efter tänkte jag. Jag är inte sjuk, det är bara att intala sig själv att man är pigg och kry.

 Imorgon är det ju faktiskt 1 april och ännu mer vår, solen får gärna komma tillbaka tycker jag. 

Värk Värk Värk. Aj så ont det göör. 

I Småland säger vi så, dosa. Du vet en sådan där kontroll som oftast ligger på soffbordet den du byter kanal på tv:n med, en fjärrkontroll helt enkelt. Utan dosan skulle inte tv:n vara komplett, jag menar du kommer inte långt med bara en tv Du måste ju kunna byta kanal, höja och sänka volymen, stänga av tv:n, spola, pausa och playa under en video. Du måste kunna växla mellan alla de olika surrounden som finns att välja mellan, ändra skärmläge och ja, Gud vet vad mer.. Det är ju otroligt irriterande när dosan inte fungerar som den ska, i värsta fall måste man titta på en dålig kanal i ett par dagar innan man tar tummen ur och byter batterier, vilket problemet oftast orsakas av - dåliga batterier. 

Ibland önskar jag att jag var en tv med en tillhörande dosa och att livet var en film. Tänk så bra om man kunde pausa när man ville, precis vid sådana tillfällen då allt är perfekt, vid en scen i filmen då man bara vill stanna upp och njuta. Sen finns det de scener som man gärna skulle spola förbi, jobbiga scener som man helst inte vill se eller vara med om. En annan fördel skulle ju vara att man kan stänga av ljudet då man är trött på det och inte vill höra, ett knapptryck så slipper man höra all skit... Det bästa skulle ändå vara att man kan stänga av och om filmen nu skulle vara under all kritik kan man byta film, till en bättre. Tänk så bra det hade varit. 

Grejen är den att ibland slutar batterierna fungera i dosan. Och man fastnar vid ett stadier då filmen inte alls är bra, och inte kan man byta kanal eller spola framåt för batterierna fungerar ju inte. 

Så hur gör man i det verkliga livet när man inte vill se eller höra vissa delar. Det går ju trots allt inte att bara stänga av. Av någon anledning fortsätter filmen rulla. 

Jag säger inte att mitt liv är en triller eller skräckfilm då allt bara är negativt utan mitt liv är mer som en sopa. Du vet, som skilda värdar. Med vänner, ovänner, intriger, avundsjuka, svartsjuka, glädje, lycka, sorg. Ja, som livet faktiskt är oftast. 

Allt kan strula till sig lite ibland. Men oftast finns det lyckliga scener med... Går det bra för en karaktär i sopan skiter det ju sig för en annan. 

Jag får väl hoppas på ett lyckligt slut. 

Just nu är jag den där karaktären då livet känns bra och jag har fina vänner men så finns det något som ligger och gnager i bakhuvudet på mig. 

I dagens avsnitt ska Josefine iväg och ge blod. Sedan ska hon ner till skolan för att plugga hemtenta. Ett träningspass ska göras, en vägg ska hinnas målas. Det ska bli spännande och se hur lasagnen smakar och glöm inte vinet. Man vet aldrig vad som händer när karaktären Josefine får vin i sig. 

Fortsättning följer....

Efter en otroligt lugn och skön natt utan några som helst störande moment är jag utvilad och piggare än någonsin. Vädret är underbart och morgonpromenaden satt finimang, jag är en powerbar utan dess like. 

Jag ägnar en tanke eller två åt dreamteam och de andra tävlande i mission 24 som sitter nere i skolan och sliter för att vinna, jag vad vinner de egentligen? Att prestera till 100 % under 24 timmar kan inte vara lätt. 

Själv avnjuter jag en god frukost bestående av naturell yoghurt, k special och frysta hallon. En frukost som är bra mycket lyxigare än gårdagens lunch. Hallon är lite av en favorit hos mig, frysta som varma, som hallonsås, hallonsaft, hallonglass, hallonCHOKLAD, vilda hallon som man kan hitta i skogen i sommar, hallondrinkar på krogen hallonhallonhallon i alla dess former.

Snart ska jag ner till skolan för att sälja in fångarna på fortet till klassen och lyssna på de andras fantastiska säljtekniker. Eftermiddagen kommer bestå av hemtenteplugg och så tänkte jag fjäska in mig hos Frida så att hon kan tänka sig att färga mitt gråa hår. 

För övrigt ler jag idag i mina päron-glass-tajts som Erik och Peter sa. 

Dessutom har jag pengar på kontot igen det är ju trots allt den 26:e idag, inte för att jag ska slösa pengar för det utan för att det känns bättre än ett tomt konto. 

Hallon var det här.

Hoppas du får en fin dag. 

Nu ska här avnjutas en lyxig studentlunch bestående av nudlar med biffsmak och ångkokade broccoli i micron. Till denna utsökta måltid ska ett glas vatten avnjutas. Kanske festar jag till det med ett knäckebröd till. 

Jag tyckte måltiden passade bra till min sysselsättning idag. Hemtenteplugg, ja det är sant jag pluggar idag. Och det är väl bäst att leva upp till sitt rykte tänkte jag. 

Det gäller att planera i veckan, mycket ska hinnas med och mycket mer vill jag göra. Idag har tjejerna varit duktiga och pluggat inför tentan. Det råder lite delade meningar om vad vi kan och inte kan, och om vi boorde plugga lite till. 

Efter ett danspass nere på atletica är jag inte jättesugen på att plugga vidare därför har jag bestämt mig för att gå upp tidigt imorgon för en solig-morgon-rensa-huvudet-promenad. Tänkte försöka strukturera upp vad jag kan i huvudet innan jag läser igenom mina anteckningar en sista gång. 

09.00 är det tenta som gäller med banan och annat som kan tänka sig förbättra tankeverksamheten under några timmar. Där efter blir det lunch med trevligt sällskap. Eftermiddagen kommer bestå av hemtenteplugg, oyeah det ser jag fram emot. Har jag tur hinner jag kaaanske springa en stund på maskinen nere på atletica innan tenta-avskeds-klass-festen. 

Tacos i stora lass och massa trevlig ska vi ha. Men nästa dag är det plugg som gäller igen.

Det ser Josefine fram emot.  

         

Och jag, jag gör mig så bra på kort, speciellt under tentaperioder. 

En helt klart njutbar helg har det varit. Oerhört lugn och skön med för mycket mat, våfflor och choklad. Ja, det är sant, Josefine ha svällt en hel del i helgen. 

Jag har ett behov av choklad, det är väl en last kan man säga. Jag borde dock lära mig att lagom är bäst, och att det faktiskt är godare att äta i rimliga mängder och där med slipper den illa mående känslan efteråt. Problemet är bara att just under intaget av de läckra smakerna ökar behovet, och jag vill bara ha meeer, jag får inte nog. 

Men jag ska försöka hejda mig nästa gång. 

Den 22 mars 1963 släppte Beatles sitt debutalbum Please Please Me 

Har du någon gång upplevt flow? En sådan där känsla då allt känns perfekt. Det kan vara när du avnjuter en kopp kaffe, är på en konsert och ääälskar musiken, en dag nere vid havet, en stund på gymmet eller framför tv:n ja när som helst när allt känns underbart bra. Man är lycklig och lever just då i nuet. 

Det har pratats en del om flow under några föreläsningar under året på Event Management-programmet. Att lyckas få besökarna på ett event att uppleva ett flow. Inte helt lätt det där har vi kommit fram till. Och när en föreläsare vid namn Bengt-Erik frågade oss om vi upplevt ett flow någon gång var det inte många som svarade. 

Det började smyga sig på mig redan vid intaget av den otroligt goda chokladen i form av praliner som jag och Niklas stoppade i oss tidigare idag. 

Vi utbrast: mm, MMM och ååå och aaah vad gott. 

Efter det spenderades en timme nere på Atletica, AfroAerobic var det som gällde, och plötsligt kändes allt hel och hållet perfekt. Jag bara slets med i den afrikanska musiken, trummorna spelade och håret slängde. Jag älskar den där musiken, den där dansen. Kroppen liksom fylldes på med energi och efter det har leendet inte lämnat läpparna. 

Nu vill jag åka till Afrika och uppleva ett ännu starkare flow (för det borde jag ju göra när jag lyckades uppleva det inne på Atletica genom att bara höra musiken).

Men först:

Våfflor med massa sylt och Robinsson 2009. 

Jag troooor jag sagt det innan. Räkor är lite av en favorit, gårkvällen var en favorit. Räkfrossa var namnet och vi levde upp till det. Jag ville bara uppmärksamma om det. 

Sol, lite mindre vind, och vatten is tha´ shit. De grova sconesen med cream cheese och marmelad och en chailatte på Espresso House är aldrig fel heller. Jag bara ääälskar det. Speciellt en sådan här dag. 

En stunds läsande i solen nere vid Subbe fyr gjorde susen efter fikat. Nu är pluggmotivationen på topp och jag ska sammanfatta tre kapitel ur boken Marknadsundersökning - en handbok. 

Ikväll blir det glasswienerbröd, det tycker måmå att jag är värd på min namnsdag. 

(OBS! Bilden föreställer en vanlig scones utan cream chees och marmelad och en vanlig latte. 

Inte lika gott som mitt ultimata val (grov scones och chailatte). Men det får duga här..

Du förstår nog ändå. 

Jag kunde hålla mig längre, jag vet att mamma tycker att jag inte borde. Men solen har strålat hela veckan. Trots att mamma tycker att jag kan vänta ska Josefine ha vårskorna på sig, ljusa jeans och t-shirt (och kofta) idag. 

Man ska frysa in vintern och svettas in våren heter det, men jag vet att solen vill mer och kommer höja temperaturen idag till kanske 5,6,7 plusgrader!

Idag är det dags för sista föreläsningen på Event Managerprogrammet. 9-16 är schemalagt, sen ska jag ut och lapa sol en stund innan jag sätter mig med tentaplugg igen. 

Lotta, det skulle vara intressant och roligt att få se det där med Robert Gustavsson. Att bara göra utan att tänka och sedan ta konsekvenserna. Det var en bra tanke tycker jag. Att bara göra. Köra på liksom, så får vi se. 

Men det var ändå lite lustigt (tycker jag) att jag fick Göteborgs universitets utbildningskatalog i postlådan idag, och att det står "TÄNK OM..." med stora bokstäver på framsidan är ännu lustigare, lite läskigt rent ut sagt. 

Sen vill jag bara reda ut kommentaren som jag fick av "den äldre Lorentzson". Bilden i det förra inlägget föreställer min storasyster Louise och Mig. Lousie kan nog vara 5 och jag 3 typ. Och vi har INTE fång-klänningar på oss. 

Och så äter man hallon och vaniljkesella en kväll som denna, för att man varit duktig. 

Nu har jag funderat igen, så mycket att jag inte riktigt vet vad jag funderat på. Mycket vår och sommar, lite framtid och en hel del 

Har du tänkt på det någon gång? Hur allt skulle vara om du inte pluggade just nu, eller jobbar där du jobbar idag, eller liknande. 

Jag brukar fundera på hur det skulle varit om jag inte läst den här utbildningen, om jag inte flyttade till Varberg. 

Man kan väl se det som vägsjälar i livet, du kommer till ett visst stadier i livet där ditt beslut kommer påverka din framtid. Nu ska du inte tro att jag funderar över detta varje gång jag ska ta ett beslut, absolut inte. Men tanken kommer så här i efterhand ibland. Hur hade det varit om jag jobbat ett år innan jag började studera, eller om jag rest. Då hade jag aldrig träffat vännerna här i Varberg, jag hade kanske inte klippt lugg (igen, och igen), fått biljett till U2, eller köpt de där gröna tajtsen. 

Huvudsaken är väl ändå den att jag är nöjd med hur jag har det nu, annars hade jag ju blivit tokig av alla funderingar över hur jag hade kunnat ha det. Jag menar tänk om jag hade köpt en trisslott den 3 mars 2008 och vunnit flera miljoner, nu gjorde jag ju inte detta, jag köpte inte ens trisslotten... Men lika glad för det är jag. 

I och med alla dessa tankar har jag börjat fundera på framtiden lite, i liknande banor. Tänk om jag inte kommer in på det tredje året, eller om jag inte hittar en lägenhet. Tänk om jag inte alls vill läsa ett år till efter sommaren? Tänk om jag vill jobba då, som Event Manager. Vad ska jag göra då? Tänk om jag inte får ett jobb, eller tänk om jag får ett jobberbjudande men så vill jag plugga istället. Tänk om min chans försvinner i och med det. Tänk om det inte finns något jobb åt mig efter det tredje året... Jag tror du förstår. 

Kanske är det lika bra att lita på ödet. Det som sker, det sker. 

Och så är det. 

Vem kunde tro att jag skulle sitta här i en soffa, i Varberg ca 18 år senare? 

Hittills har det ju gått bra. 

Sista seminariet är gjort (om man inte räknar med ex. arbetet), sista grupparbetet är avklarat (kämpigt värre). På torsdag har vi sista föreläsningen tillsammans, om en vecka sista tenta, sista pitchen sista hemtentan. Sista allt börjar det blir. Snart väntar 10 veckors examensarbete. Folk kommer vara här och där och lite där. 

Jag kommer befinna mig nere på Campus den här veckan med böcker och anteckningar. Jag ska sätta mig längst in i Biblioteket, där jag kan se havet och solen, hamnen och kallbadhuset. Där ska jag lära mig ALLT om marknadsundersökningar och försöka intala mig att det faktiskt är intressant och vettigt att lära sig. 

Sen blir det träning förhoppningsvis, Varberg är inne i en våg nu, kanske för att det är en sommarstad och våren/den efterlängtade sommaren smyger sig på oss, passen på Atletica är uppbokade som aldrig förr, man får kämpa för att få vara med. 

Det ligger liksom i luften att snart är sommaren här, om ett kvarts år typ. 

Jag har blivit en av dem, de som lever för sommaren. Visst, jul är mysigt, och snowboarden är en glädjespridare men det är ändå något visst med sommaren. 

Egentligen är det under våren som leendet är störst, antagligen på grund av alla förväntningar inför sommarens lediga, soliga och underbart härliga dagar/nätter som faktiskt slår krokusar och tussilago, nysopade gator och de bleka vinterskinnet som börjar få färg. Jag längtar till och med efter att få höra vinden i de lövgröna träden, efter lukten av nyklippt gräs, och efter ljuden ifrån en sommarstrand en vacker dag och självklart de ljumna nätter utan några som helst bekymmer. 

Snart är vi där. Snart är sommaren här. Men först ska jag ta examen i Event Management.

"Inget kan stoppa oss nu"

och skål då. 

Nu ska Josefine strukturera upp sig. 

Tentaplugguggugg för hela slanten är det som gäller och jag ska vara effektiv tänkte jag. Men helst hade jag velat ha gårdagen tillbaka. Uuuuunderbara SOLEN. 

    

Det blir U2 i sommar - Underbart!

Det blev pastasallad a la Josefine; 

pasta, rocula, soltorkade tomater, pesto, avocado, oliver, mozarella och knaperstekt bacon - Supergott!

Det blev Cardio Moves - Energikick!

Det blir en mysig hemmakväll - Skönt!

Det blir tidigt sängbesök - Det tycker jag är Fint. 

Jag går och tror att allt ska fungera som det ska, jag tar för givet att vattnet ska rinna när jag sätter på kranen, att ugnen ska bli varm när jag sätter på den, att lampan ska lysa när jag tänder den, att jag ska vakna upp i en varm och skön lägenhet till ljudet av klockradion. 

Men det är inte alltid så självklart. Tro mig. 

Min lägenhet är svart, kall och ur funktion kan man säga. Det är något fel på elcentralen nere i källaren, i det låsta rummet. Inte visste jag det igår kväll när jag kom hem. 

Självklart var jag tvungen att testa strömbrytaren 4,5,6 gånger innan jag förstod att lampan funkar nog inte. Jag gick till nästa, men den fungerade ju inte den heller. Det är vid sådana här stunder som jag önskar att jag är mer händig, eller gick elprogrammet på gymnasiet. Tur är nu då att det finns eldsjälar som kan komma till undsättning. 

Vad vore mitt liv utan karlar? Även om problemet inte löstes kändes det bättre med en karl i huset. 

Först nu på morgonen fick jag förklaringen att det var fel på elcentralen och att det kan ta en stund innan den fungerar igen, jaha, då blir det mys med värmeljus ikväll. Det kan ju vara fint, kul med lite förändringar i vardagen. Bara jag slipper frysa. Men tänk på stackarna som alltid har det så Josefine. Tänk på dom stackarna. Och te är ju faktiskt gott, frågan är bara hur jag ska varma vattnet, spisen var inte helt ok idag.   

Frysta bär, precis som mina fötter.