Josefine Hilda Elisabeth

Nu har jag funderat igen, så mycket att jag inte riktigt vet vad jag funderat på. Mycket vår och sommar, lite framtid och en hel del 

Har du tänkt på det någon gång? Hur allt skulle vara om du inte pluggade just nu, eller jobbar där du jobbar idag, eller liknande. 

Jag brukar fundera på hur det skulle varit om jag inte läst den här utbildningen, om jag inte flyttade till Varberg. 

Man kan väl se det som vägsjälar i livet, du kommer till ett visst stadier i livet där ditt beslut kommer påverka din framtid. Nu ska du inte tro att jag funderar över detta varje gång jag ska ta ett beslut, absolut inte. Men tanken kommer så här i efterhand ibland. Hur hade det varit om jag jobbat ett år innan jag började studera, eller om jag rest. Då hade jag aldrig träffat vännerna här i Varberg, jag hade kanske inte klippt lugg (igen, och igen), fått biljett till U2, eller köpt de där gröna tajtsen. 

Huvudsaken är väl ändå den att jag är nöjd med hur jag har det nu, annars hade jag ju blivit tokig av alla funderingar över hur jag hade kunnat ha det. Jag menar tänk om jag hade köpt en trisslott den 3 mars 2008 och vunnit flera miljoner, nu gjorde jag ju inte detta, jag köpte inte ens trisslotten... Men lika glad för det är jag. 

I och med alla dessa tankar har jag börjat fundera på framtiden lite, i liknande banor. Tänk om jag inte kommer in på det tredje året, eller om jag inte hittar en lägenhet. Tänk om jag inte alls vill läsa ett år till efter sommaren? Tänk om jag vill jobba då, som Event Manager. Vad ska jag göra då? Tänk om jag inte får ett jobb, eller tänk om jag får ett jobberbjudande men så vill jag plugga istället. Tänk om min chans försvinner i och med det. Tänk om det inte finns något jobb åt mig efter det tredje året... Jag tror du förstår. 

Kanske är det lika bra att lita på ödet. Det som sker, det sker. 

Och så är det. 

Vem kunde tro att jag skulle sitta här i en soffa, i Varberg ca 18 år senare? 

Hittills har det ju gått bra.