Josefine Hilda Elisabeth

I Småland säger vi så, dosa. Du vet en sådan där kontroll som oftast ligger på soffbordet den du byter kanal på tv:n med, en fjärrkontroll helt enkelt. Utan dosan skulle inte tv:n vara komplett, jag menar du kommer inte långt med bara en tv Du måste ju kunna byta kanal, höja och sänka volymen, stänga av tv:n, spola, pausa och playa under en video. Du måste kunna växla mellan alla de olika surrounden som finns att välja mellan, ändra skärmläge och ja, Gud vet vad mer.. Det är ju otroligt irriterande när dosan inte fungerar som den ska, i värsta fall måste man titta på en dålig kanal i ett par dagar innan man tar tummen ur och byter batterier, vilket problemet oftast orsakas av - dåliga batterier. 

Ibland önskar jag att jag var en tv med en tillhörande dosa och att livet var en film. Tänk så bra om man kunde pausa när man ville, precis vid sådana tillfällen då allt är perfekt, vid en scen i filmen då man bara vill stanna upp och njuta. Sen finns det de scener som man gärna skulle spola förbi, jobbiga scener som man helst inte vill se eller vara med om. En annan fördel skulle ju vara att man kan stänga av ljudet då man är trött på det och inte vill höra, ett knapptryck så slipper man höra all skit... Det bästa skulle ändå vara att man kan stänga av och om filmen nu skulle vara under all kritik kan man byta film, till en bättre. Tänk så bra det hade varit. 

Grejen är den att ibland slutar batterierna fungera i dosan. Och man fastnar vid ett stadier då filmen inte alls är bra, och inte kan man byta kanal eller spola framåt för batterierna fungerar ju inte. 

Så hur gör man i det verkliga livet när man inte vill se eller höra vissa delar. Det går ju trots allt inte att bara stänga av. Av någon anledning fortsätter filmen rulla. 

Jag säger inte att mitt liv är en triller eller skräckfilm då allt bara är negativt utan mitt liv är mer som en sopa. Du vet, som skilda värdar. Med vänner, ovänner, intriger, avundsjuka, svartsjuka, glädje, lycka, sorg. Ja, som livet faktiskt är oftast. 

Allt kan strula till sig lite ibland. Men oftast finns det lyckliga scener med... Går det bra för en karaktär i sopan skiter det ju sig för en annan. 

Jag får väl hoppas på ett lyckligt slut. 

Just nu är jag den där karaktären då livet känns bra och jag har fina vänner men så finns det något som ligger och gnager i bakhuvudet på mig. 

I dagens avsnitt ska Josefine iväg och ge blod. Sedan ska hon ner till skolan för att plugga hemtenta. Ett träningspass ska göras, en vägg ska hinnas målas. Det ska bli spännande och se hur lasagnen smakar och glöm inte vinet. Man vet aldrig vad som händer när karaktären Josefine får vin i sig. 

Fortsättning följer....