Läslus

Jag som aldrig läst ut en bok frivilligt förr. Eller jo, tre böcker har jag läst. Pojken som kallades det, Pojken som inte fanns och Magdalena Graafs självbiografi Det ska bli ett sant nöje att döda dig.
Ja du ser, hur kul kan jag tycka att det är?
Min mamma tog tom kort på mig som liten när hon en enda gång såg mig läsa en bok frivilligt. Detta för att visa min lärare att jag faktiskt kan läsa, om jag vill...
....
Det är konstigt att jag klarat mig två år på högskolan utan att läsa ut en kurslitteratur!
Men eftersom jag nu pendlar till Borås och läser ett Kandidatår i ekonomi (!) har jag bestämt mig för att läsaläsaläsa.
Är för tillfället mycket nöjd över min första utläsning kurslitteratur -  Information, Drivkraften till förändring (åh, så bra).
Och nu är jag på god väg med Administrationens poetiska logik (åh, ännu bättre!)
Nu precis nu, eller när jag fyllt en maskin tvätt igen ska jag börja läsa min tredje: Ledande ledare, Organisationskultur, Förändirng och konsten att utveckla en ledningsgrupp (hur bra kan det bli)!
Kanske har jag helt enkelt gått och blivit en bokmal, eller så är jag bara vääldigt fokuserad på studierna.
Precis som i gymnasiet. Det borde vara fokuseringen.
.
För böckerna är inte skitkul, tro mig.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0