Meningen med livet.
Det mest spännande med livet måste ändå vara alla överraskningar och det där med att det inte finns ett skrivet manus. Man vet aldrig vad som kan hända, vi får se hur dagen artar sig som jag säger.
Det är kanske därför frågan om meningen med livet kommer på tal då och då. Hade det funnits en mening med livet hade vi alla strävat efter den då? Eller kan man bara vara lugn eftersom man vet att meningen med livet finns, och så är det? Kanske hade vi varit frustrerade över att vi inte kommer nå det där, meningen med livet. Vi strävar efter det men kommer inte nå det...
Det skulle ju vara mycket jobbigare än att som vi gör, funderar på vad meningen verkligen är...
Jag tror att livet är till för att levas. Det blir lättare att tänka på det då och liksom lägga det lite åt sidan. För man vet ju aldrig vad som kommer hända imorgon.
Däremot vet vi vad som hände igår, i alla fall vid de flesta fallen. Förra lördagen är mer oklar. Men den här lördagen minns jag.
Den här helgen bestod bland annat av:
Räkor och vin, vänner, förfest, fest, mer vin, efterfest, för lite sömn, bastu och bad, film, hemlagade hamburgare, träffas och trivs, träning, walk of shame (fame), pratpratprat, sällskapsspel, för stora skor, salt med 1 kg pommes, and so on...
Sammanfattningsvis har helgen varit kanon.
Tack för den och vi ses igen.
Kommentarer
Trackback
